Utvinningshotade resurser

By 15 december, 2015Hållbarhet
dave

Om du har köpt ett ”Happy Meal” på McDonalds någon gång kan den lilla leksaken  som ligger i kartongen förmodligen ha gjort dig en smula deprimerad (till och med en fin minion som Dave. ”Bananna!”).

Det kan tyckas som ett fruktansvärt slöseri med naturens resurser. Ibland sitter det till och med ett batteri i.

Industrialismens linjära ekonomiska modeller flyttar ämnen ur marken, via konsumenterna till soptipparna. Till slut sinar gruvorna och vi är tvungna att återanvända det som redan utvunnits om vi vill fortsätta använda ämnet.

Nu får du reda på vilka material det gäller och när det här kommer att hända.

Utvinningshotade resurser.

Utvinningshotade resurser. Källa: Professor James Clark, Green Chemistry, The University of York. Hämtat ur Towards the Circular Economy volume 3, Ellen MacArthur Foundation.

Utvinningshotade resurser. Källa: Professor James Clark, Green Chemistry, The University of York. Hämtat ur Towards the Circular Economy volume 3, Ellen MacArthur Foundation.

Periodiska systemet. Klicka gärna på det för att se det lite större. De tillgångar som är markerat i mörkare blått kommer som jungfruliga resurser i naturen vara uttömda inom 5 till 20 år enligt professor James Clark,  University of York.

Förutsatt att vi fortsätter bryta de här materialen i samma effektiva tempo som vi hållit de senaste åren förstås…

Vilka är ämnena som döljer sig bakom de här mörkblå fälten? Om tillgångarna är på upphällningen är det väl ändå dags för en presentation? Även fast en del är väldigt bekanta. Här är de och vad de vanligen används till enligt Wikipedia:

De här kommer snart bara finnas i återvunnen form.

Strontium (Sr) som används i röntgenapparatur och för att få vackert lila färg på fyrverkerier.
Hafnium ( Hf) användes förr i glödlampor och radiorör. Numera i bland annat Intels 45-nanometersprocessorer.
Volfram (W) används i verktygsstål och glödlampor. (Bonuslänk: European Spallation Source (ESS) i Lund)
Mangan ( Mn) för framställning av rostfritt stål.
Rutenium (Ru) används i solceller, smycken, kemisk industri och pennspetsar.
Osmium (Os) används även det till pennspetsar men även till katalysatorer och tonhuvuden. (Om du är under 40 år kanske du ska googla på ”tonhuvud”)
Rodium (Rh) finns i katalysatorer, våldsamt exklusiva smycken och elektronik.
Iridium (Ir) används i elektronik. (Det finns en väldigt spännande förklaring på Wikipedia till varför iridium är sällsynt. Det kan komma att plötsligt bli mindre sällsynt med en smäll!)
Platina (Pt) används i laboratorieutrustning, som katalysator och som bekant i smycken.
Silver (Ag) användes mycket till film på 1900-talet. Numera finns det som så många andra av de här materialen i smycken och elektronik. Men inte så mycket i jordskorpan…
Guld (Au) blir man förvånad av att hitta på listan och behöver knappast ens en presentation. Smycken och elektronik igen.
Zink (Zn) finns i batterier och ytbehandlingar av stålplåt.
Kadmium (Cd) är en tungmetall som förekommer tillsammans med zink och används även det i batterier.
Gallium (Ga) finns i halvledande elektronikkomponenter.
Indium (In) är också den vanligast i elektronikkomponenter.
Tallium (Tl) är mycket giftigt och används därför för att ta död på levande ting. Råttor bland annat.
Germanium (Ge) används i elektroniska komponenter.
Tenn (Sn) används i olika metallegeringar.
Arsenik (As) som också är mycket giftigt användes förut i träimpregnering och i glasindustrin.
Antimon (Sb) hittar du i batterier och mascara (!)
Vismut (Bi) används som ersättare till bly eftersom det är mindre giftigt. Kan ju vara bra att inte skjuta med giftiga hagel exempelvis.
Uran (U) finns som bekant i kärnbränsle, atombomber och sånt…

Mycket elektronik är det. En väldig massa mobiltelefoner och datorer. Till viss del även McDonaldsleksaker även om de ju huvudsakligen är baserade på olja…

Återvunna resurser.

Återvunna resurser. Källa: Professor James Clark, Green Chemistry, The University of York. Hämtat ur Towards the Circular Economy volume 3, Ellen MacArthur Foundation.

Återvunna resurser. Källa: Professor James Clark, Green Chemistry, The University of York. Hämtat ur Towards the Circular Economy volume 3, Ellen MacArthur Foundation.

Inte hänga läpp! Här är det periodiska systemet igen. Nu med de material som i dagsläget återvinns i någon utsträckning.

Som du ser är vi ganska dåliga på att återvinna ett flertal av de utvinningshotade ämnena. Kanske ändras detta med tiden?
Gallium som används i alla våra energisnåla lysdioder till exempel. Vad händer om det blir ett glapp mellan tidpunkten då galliumet sinar i jordskorpan och då det kommer in använt gallium i retur från återvinning?

Det som behöver hända för att det här ska fungera är cirkulära ekonomiska modeller.

Mer om det spännande ämnet i nästa inlägg…

Leave a Reply